Det är en av de där låtarna jag tror att jag har kunnat hyfsat bra en gång, men nu vet jag inte riktigt om jag skulle hänga med på i en session. Jag skulle absolut inte kunna starta den! Men jag har alltid gillat titeln. Musik, särskilt folkmusik, har ju en tendens att hänga ihop med saker. Titlarna beskriver sällan själva låten utan är snarare hämtad från någon plats, person, föremål – ibland dryck.

Till en bra session hör en pint Guinness eller två. Men hemma blir det mest te. Efter middagen gör jag ibland en kopp och sörplar lite mellan låtarna under en stunds fiolspel. Oftare på sista tiden – det är jag glad för! Gärna PGs som bilden visar. Det är inget spektakulärt te direkt, men ett riktigt bra vardagste. En fördel är att påsen kan ligga i nästan hur länge som helst, så spelar jag någon låt under tiden gör det inget om den blir lite lång. Jag kanske borde plocka in The cup of tea i rotationen, så är den nog tillbaka i fingrarna snart.